316
Tumlehed

Frågar och får svar att vi är på rätt väg. Platsen vi söker ligger här. Där borta. Det kan vara
svårt att hitta. Nå platsen. Ni får klättra. När ni kommer till grottan skall ni upp till vänster. Ni
får klättra. Klarar ni det?
Klart vi klarar.
Vi kommer till grottan. Går upp till vänster. Klättrar. 
Irrar omkring med min 52 år yngre följeslagare. Han klättrar. Vi klättrar. 
Frågar och får svar att jo, vi är på rätt väg. Platsen skall vara här någonstans. Gå bakom. Ner. Klättra.
Vi vänder oss om. Där. Här. En hjort. En röd hjort. Vågor. En båt. Visst är det några fiskar.
Hällmålningen dallrar i solen. Skuggas av löven. Rör sig. Som om skeppet seglar. Hjorten
hoppar. 
För över 5000 år sedan var Tumledalen ett sund. Hällmålningens konstnärer var troligtvis
jägare. Hällristningar från bronsåldern går nästan uteslutande att hitta på sluttande
berghällar. Medan hällmålningar nästan alltid går att finna på lodrätta stupande bergväggar.
Ofta med ett så kallat överhäng. Som skyddar mot snö och is. Därför ofta väl bevarade. Inte
lika utsatta. 
Vi står framför hjorten. Vågorna rör sig. Fiskarna simmar. Hjorten hoppar. En av de få kända
hällmålningarna i Sverige. Målad i järnockra. En nästan outplånlig färg.
Min följeslagare vill vidare. Upp. Vi klättrar. Tittar ut över dalen. Som en gång var ett sund.
För 5000 tusen år sedan.